Konvertitutredningen 2.0

Konvertitutredningen 2.0 visar att det skett både en
positiv och negativ utveckling sedan
Konvertitutredningen 2019.

I denna uppföljande rapport presenterar Skandinaviska Människorättsjuristerna en uppdatering om vad som hänt sedan mars 2019, med särskild betoning på den juridiska processen.

FN:s tortyrkommitté

Skandinaviska Människorättsjuristerna lämnat in 47 klagomål som rör asylsökande som bland annat har åberopat konversion som skyddsskäl. I 15 av dessa klagomål har FN:s kommitté mot tortyr och FN:s kommitté för mänskliga rättigheter beslutat att inhibera det svenska utvisningsbeslutet, vilket innebär att FN skickar en begäran till Sverige om att verkställigheten av det svenska utvisningsbeslutet stoppas medan klagomålet tas upp till prövning i kommittén

Svårare att få asyl

Enligt enkätsvar som presenteras i rapporten, från 46 medverkande kyrkor, anser nära hälften att det blivit svårare för konvertiter att få asyl idag.

De som utvisas flyr vidare

De som utvisas har stora svårigheter att stanna kvar i Afghanistan, de flyr därför oftast vidare och kan inte visa sin kristna tro öppet. De som stannar i Sverige lever i en svår skuggtillvaro. De som flytt vidare har i vissa fall beviljats uppehållstillstånd i något annat europeiskt land, där undantag gjorts från Dublinförordningens regler om att första mottagarland skall avgöra asylansökan. Trots pandemin har kyrkorna god kontakt med sina konvertiter och de förefaller vara aktiva så långt det är möjligt.

Regeringens regleringsbrev

Av regeringens regleringsbrev 2019, framgick att Migrationsverket fick i uppdrag att ”särskilt redovisa hur myndigheten säkerställer rättslig kvalitet och likformig tillämpning i asylärenden där religiös uppfattning åberopas”. Den enda kritik som Migrationsverket medger i sitt svar till Regeringen är regionala skillnader gällande andelen avslag/bifall för konvertiter i asylprocess, något verket menar åtgärdas med regional utbildning. Analysen visar dock att Migrationsverkets handläggare emellertid fortfarande saknar nödvändig expertkunskap gällande konversion saknas vilket skapar godtyckliga bedömningar. Vidare kräver Migrationsverket fortfarande att konvertiter skall påvisa muntliga kunskaper om ”centrala delar” eller ”huvuddragen” av kristen tro.

Migrationsverkets kompetens i kristen tro

Den mest avgörande frågan som behöver besvaras för att konvertiter skall tillförsäkras en rättssäker prövning av sina asylskäl, är hur Migrationsverkets handläggare skall tillförsäkras nödvändig kompetens för att avgöra svaret på vad som kan anses vara centrala delar eller huvuddrag inom kristen tro, för att kunna bedöma om en sökande är genuin kristen eller inte. Den andra avgörande frågan är hur Migrationsverket skall tillse att verkets handläggare beaktar och följer ny rättspraxis från internationella instanser för mänskliga rättigheter, som Europadomstolen och FN:s kommittéer, eftersom hänvisningar saknas till dessa i det nya rättsliga ställningstagandet.